Skärpt amorteringskrav kan slopas och bolånetaket höjas
En ny utredning föreslår att det skärpta amorteringskravet för bolån ska slopas helt och hållet, och att bolånetaket höjs från 85 till 90 %. Förändringarna skulle göra det enklare för unga och andra hushåll att finansiera bostadsköp och minska kraven på amortering. Bakom förslaget står en kommitté ledd av ekonomiprofessor Peter Englund, som fått regeringens uppdrag att utvärdera dagens bolåneregler.
Bakgrund: Amorteringskrav infördes för att bromsa skuldsättningen
Finansinspektionen (FI) införde det skärpta amorteringskravet 2016, när bostadspriserna och hushållens skuldsättning nådde höga nivåer. Kravet innebär att hushåll med en belåning på över 70 % av bostadens värde måste amortera 2 procent per år, medan hushåll med lån mellan 50 och 70 % ska amortera 1 procent. År 2018 skärptes reglerna ytterligare, och hushåll vars bolån överstiger 4,5 gånger sin bruttoinkomst måste amortera ytterligare 1 procent av lånebeloppet.
FI menar att amorteringskraven hjälpt till att dämpa hushållens skuldsättning och påverkat bostadsval. Många hushåll har valt mindre bostäder och minskat sina lån. Syftet har varit att stärka den finansiella stabiliteten och minska risken för att hushållen hamnar i skuldproblem om bostadspriserna skulle sjunka.
Förslagen: Slopat skärpt amorteringskrav och höjt bolånetak
Enligt förslaget ska det skärpta amorteringskravet slopas, medan grundkravet från 2016 behålls men mildras. Detta innebär att hushåll som har lån över 50 % av bostadens värde enbart skulle behöva amortera 1 procent per år. Dessutom föreslås att bolånetaket höjs från dagens 85 % till 90 %, vilket gör att köpare kan låna en större andel av bostadens värde och därmed minska kontantinsatsen.
Nytt skuldkvotstak föreslås för att kontrollera skuldsättningen
För att hålla nere hushållens skuldsättning föreslår kommittén även ett skuldkvotstak, vilket skulle sätta ett tak på hur mycket hushåll kan låna i förhållande till sin inkomst. Förslaget innebär att hushåll maximalt får låna 550 % av sin årliga bruttoinkomst, med undantag för 10 % av lånen. Syftet med skuldkvotstaket är att bibehålla kontrollen över hushållens skulder utan att belasta dem med alltför hårda amorteringskrav.
Kritik från Finansinspektionen: Risk för högre bostadspriser
Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr uttrycker oro över att förslagen kan leda till högre bostadspriser och ökad skuldsättning. Enligt Barr har dagens amorteringsregler haft en dämpande effekt på hushållens lånebenägenhet och deras val av bostäder. Han påpekar att bostadspriserna, snarare än amorteringskraven, är en avgörande faktor för unga hushålls svårigheter att komma in på bostadsmarknaden.
Utredarna förutspår marginell prisökning
Enligt professor John Hassler, som ingår i utredningen, kan de föreslagna lättnaderna leda till en viss ökning av bostadspriserna, men han menar att effekten blir marginell och uppskattar att prisökningen blir på några få procent. Hassler anser att förslagen skulle ge fler hushåll möjlighet att köpa en bostad och minska deras ekonomiska börda.
Politisk respons och nästa steg
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) ser positivt på förslagen och framhåller vikten av att unga får bättre möjligheter att komma in på bostadsmarknaden. Han meddelar att regeringen kommer att skicka ut en remiss på förslagen till våren och öppnar för att delar av regelverket framöver kan regleras i lag, snarare än att ligga under FI:s ansvar. Dagens bolånetak har funnits sedan 2010, och det här förslaget kan bli den första större förändringen på över ett decennium.
