
Sverige bromsar in – regeringen sänker tillväxtprognosen för 2025
Det ekonomiska läget i Sverige är tuffare än väntat. Regeringen har nu presenterat en ny prognos som visar att tillväxten för 2025 ser ut att landa på 0,9 %. Det är en kraftig nedskrivning från de tidigare beräkningarna som låg på 2,1 %. Samtidigt väntas arbetslösheten stiga och ligga kvar på en hög nivå längre än man tidigare trott.
Bakom den svagare utvecklingen ligger en rad faktorer: hushållen håller igen, företagsinvesteringar drar ner tempot och världen runt omkring präglas av osäkerhet.
”Jag har använt ordet osäkerhet många gånger och osäkerheten blir tyvärr mer tilltagande och risksidan mer problematisk.”
– Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Prognosen i siffror
Den ekonomiska översikten från Finansdepartementet visar hur flera centrala indikatorer justeras nedåt jämfört med tidigare bedömningar. Så här ser jämförelsen ut:
| Händelse | Tidigare prognos (april 2025) | Ny prognos (juni 2025) |
|---|---|---|
| BNP‑tillväxt 2025 | 2,1 % | 0,9 % |
| Arbetslöshet toppar | 8,6 % | 8,7 % |
| Arbetslöshet 2026 | 8,2 % | 8,4 % |
| Inflation (KPIF) 2025 | 2,5 % | 2,4 % |
| Inflation (KPIF) 2026 | 1,9 % | 1,7 % |
| Styrränta (2026, Riksbankens bana) | 2,00 % | 2,00 % |
Siffrorna visar en tydlig avmattning. Den svenska ekonomin går fortfarande framåt, men i ett långsammare tempo än vad många hade hoppats på i början av året.
Vad ligger bakom inbromsningen?

Det handlar inte om ett enskilt problem – snarare ett mönster av dämpad aktivitet.
”Det har hänt en del sedan vår senaste prognos. Dessutom har vi haft en väldig eskalering i Mellanöstern. Allt det här påverkar naturligtvis världsekonomin och de geopolitiska spänningar som finns får ju ekonomiska konsekvenser.”
– Elisabeth Svantesson
Det är inte bara omvärlden som spökar. Inrikes är hushållens konsumtion fortsatt svag, och bostadsbyggandet ligger på rekordlåga nivåer. Även näringslivet visar försiktighet – särskilt inom tillverkningsindustrin och exportberoende sektorer.
Tecken på förbättring – men först 2026
Trots de nedslående siffrorna för 2025, pekar regeringen på vissa ljuspunkter. Lägre inflation, stabilare räntor och något bättre köpkraft hos hushållen kan ge fart åt ekonomin under 2026.
I regeringens bedömning står det att stigande reallöner och lägre räntor ger goda förutsättningar för återhämtning i konsumtionen under andra halvan av 2025. Den riktiga vändningen väntas dock först nästa år.
Enligt prognosen blir tillväxten 2,6 % 2026, samtidigt som arbetslösheten sjunker tillbaka till 8,4 %.
En samlad bild av läget

Prognosändringen innebär att Sverige officiellt befinner sig i ett fortsatt lågkonjunkturläge. Det är inte akut – men det är utdraget. Regeringens budskap är tydligt: man tar det ekonomiska läget på allvar, men ser inget omedelbart behov av nya krisåtgärder.
”Vi befinner oss i en lågkonjunktur som har blivit mer utdragen än vi tidigare trott.”
– Elisabeth Svantesson
Oppositionen har hittills inte kommenterat den nya prognosen i detalj, men flera ekonomer har noterat att Sverige fortfarande har låg statsskuld och visst manöverutrymme för framtida satsningar – om läget skulle förvärras.
Därför är det här så viktigt
Att regeringen sänker prognosen är mer än bara en teknikalitet. Det påverkar hur framtida budgetar utformas, vilka reformer som får plats – och hur hushåll och företag planerar framåt. När tillväxten är låg och arbetslösheten hög, krävs noggranna avvägningar mellan att stimulera ekonomin och att inte spä på inflationen igen.
För vanliga hushåll innebär det att räntesänkningar troligen dröjer, löneökningar blir försiktiga – men priserna ser ut att stabiliseras. Ett tecken i tiden, helt enkelt.