Sveriges skuld växte med 68 miljarder i juni utan en enda ny låntagare

Sveriges totala skuld i räntebärande värdepapper steg till 9 509 miljarder kronor i juni 2026, en ökning med 68 miljarder på en månad. Ändå tog varken staten, bankerna eller företagen upp mer lån än vanligt. Nästan hela ökningen beror på att den svenska kronan försvagades mot euro och dollar, enligt statistik från SCB. Skulden i kronor räknat minskade faktiskt med 83 miljarder. Det är valutakursen, inte nyupplåningen, som får siffran att peka uppåt.

Kronan föll och gjorde utlandsskulden dyrare

En stor del av Sveriges värdepappersskuld är utfärdad i utländsk valuta. När kronan tappar mot euron och dollarn blir samma skuld dyrare räknat i kronor, utan att någon lånar en krona till. Det är precis vad som hände i juni.

Statistiken från SCB visar två motsatta rörelser under månaden. Skulden i svenska kronor minskade med 83 miljarder. Samtidigt växte skulden i utländsk valuta med 151 miljarder. Nettot blev en ökning på 68 miljarder men den bärande orsaken var växelkursen, inte att låntagarna blev fler eller lånade större belopp.

Tabellen nedan visar hur de två delarna drog åt olika håll.

Årstakten säger samma sak som månadssiffran. Skulden växte med 0,6 procent på tolv månader, en nedgång med 0,1 procentenheter från maj. En så låg och sjunkande takt betyder att skuldberget står nästan stilla i reala termer. Rubriksiffran på 9 509 miljarder ser dramatisk ut men rörelsen bakom den är dämpad.

Så tolkar du en valutadriven skuldökning

Poängen är enkel men lätt att missa: en skuld som stiger på grund av valutakurser är inte samma sak som en skuld som stiger på grund av mer upplåning. Den första säger något om kronans värde, den andra om hur mycket landet faktiskt lånar.

För dig som privatperson finns en direkt parallell. Har du ett lån i euro eller dollar, till exempel via en utländsk bank, fungerar din ekonomi likadant som statens. När kronan faller växer skulden i kronor räknat även om du betalar av som vanligt. Valutarisken är verklig och den syns tydligast just i månader som juni.

Skillnaden är att staten och storbankerna kan hantera den risken med valutasäkring och breda portföljer. En enskild låntagare med ett utlandslån bär hela svängningen själv. Det är en av flera anledningar till att lån i utländsk valuta sällan lönar sig för svenska hushåll, hur lockande räntan än ser ut vid tecknandet.

Riksgälden lånade mer, Riksbanken mindre

Bland aktörerna var det staten genom Riksgäldskontoret som stod för den största egna ökningen, 52 miljarder kronor. Bankerna, de monetära finansinstituten, ökade sin värdepappersskuld med 39 miljarder. Riksbanken gick åt andra hållet och minskade sin skuld med 43 miljarder.

Sammansättningen förskjuts mot längre löptider. Obligationer utgör nu 82 procent av den totala skulden och växte med 98 miljarder under månaden, medan de kortare penningmarknadsinstrumenten krympte med 29 miljarder och stannade på 18 procent. En förskjutning mot obligationer innebär att låntagarna binder sina villkor längre, vilket ger stabilare finansiering men också låser fast dagens räntenivåer under fler år framåt.

En sak att hålla ögonen på: värdepapper som förfaller inom sex månader uppgick till 1 757 miljarder kronor och cirka 61 procent av dem är i utländsk valuta. Bankerna svarar för 66 procent av det som förfaller på kort sikt. Det betyder att en fortsatt svag krona kan göra även refinansieringen av dessa lån dyrare när de ska förnyas.

Statsskuld och privatskuld hänger inte ihop rakt av

Statens värdepappersskuld påverkar inte din bolåneränta eller din smslåneränta på något direkt sätt. Räntan du betalar styrs av Riksbankens styrränta, av långivarens marginal och av din egen kreditvärdighet, inte av vad valutakursen gör med statistiken över landets samlade skuld.

Kopplingen är indirekt och långsam. En ihållande svag krona pressar upp importpriser, vilket över tid kan driva inflation och därmed påverka Riksbankens räntebeslut. Först då når rörelsen ditt lån. Men en enskild månads valutasvängning i skuldstatistiken är ingen signal att agera på för dig som har lån.

Värt att notera är att bilden ser annorlunda ut för svenska företag. Enligt en genomgång från Dagens PS ligger svenska bolag på ett av EU:s största skuldberg, tredje störst i unionen. Företagens skuldsättning är en helt annan historia än statens dämpade tillväxttakt och den är mer räntekänslig än den nominella totalsiffran antyder.

FAQ

Ökade Sveriges skuld för att staten lånade mer i juni?

Nej. Den nominella ökningen på 68 miljarder kronor berodde främst på att kronan försvagades mot euro och dollar. Skulden i svenska kronor minskade med 83 miljarder, medan skulden i utländsk valuta steg med 151 miljarder på grund av valutaeffekten.

Vad betyder valutaeffekt i den här statistiken?

En stor del av Sveriges värdepappersskuld är utfärdad i utländsk valuta. När kronan tappar i värde blir samma skuld dyrare räknat i kronor, trots att inga nya lån tas upp. Det är denna omräkning som fick totalsiffran att stiga i juni.

Påverkar statens skuld min bolåneränta?

Inte direkt. Din ränta bestäms av Riksbankens styrränta, långivarens marginal och din kreditvärdighet. En svag krona kan på sikt driva inflation och därmed påverka räntebesluten men en enskild månads skuldstatistik säger inget om vart just din ränta är på väg.

Var kommer siffrorna ifrån?

Uppgifterna är hämtade från SCB:s månatliga statistik över emitterade värdepapper, en löpande sammanställning av den svenska värdepappersmarknaden. Totalen på 9 509 miljarder kronor avser juni 2026.

Rubriksiffran 9 509 miljarder kommer att fortsätta röra sig med kronans värde varje månad, ofta mer än nyupplåningen gör. Nästa gång du ser rubriken om att skuldberget växer, kolla först vad kronan gjorde samma månad. Det svaret förklarar oftast mer än siffran själv.