Lägre räntor för snabblån och SMS lån på gång
Ett halverat räntetak inom krediter finns i regeringens plan framöver. Regeringen tillsatte ganska nyligen en utredning om överskuldsättning, närmare bestämt ”Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning”. I dokumentet framgår att det nuvarande maxtaket för räntor inom kreditlån bör sänkas från 40% till 20%, samt att det ska införas ett tak på uppläggningsavgifter, men även ett stopp på kontinuerligt förlängda löptider inom snabblån.
Begreppet högkostnadskredit ska också fasas ut helt och hållet, samtidigt som ett gemensamt skuld- och kreditregister ska införas. I detta inlägg ska vi titta närmare på alla dessa förslag, samt hur de kan komma att påverka privatpersoner i Sverige framöver.
Maxtak på 20 procent för räntor inom krediter
Enligt utredningen är en ränta på 20% den bästa nivån för att hantera problemen med riskabla lån som snabblån och sms lån. Det förväntas inte heller att en sänkning kommer skada marknaden i stort, något som till viss del kan ses som önsketänkande. Det som däremot kan hända är att fler eller större lån tecknas, eftersom räntan blir enklare att hantera.
Om räntetaket sänks kan åtgärden däremot begränsa kreditgivarnas möjligheter att tjäna pengar från räntor. Det finns då en risk att vissa långivare höjer avgifterna på sina krediter för att kompensera för minskade intäkter. Detta kan i sin tur underminera hela syftet med ändringen, något regeringen inte är villiga att gå med på.
För att komma till bukt med detta föreslås även ett tak för uppläggningsavgifter. Detta innebär att låntagaren inte behöver betala en uppläggningsavgift som är högre än en procent av det prisbasbelopp som gällde vid kreditavtalets start. För närvarande motsvarar det högst 525 kr. Detta tak ska dessutom tillämpas på alla lån enligt konsumentkreditlagen, förutom bostadslån.
Färre möjligheter att förlänga löptiden på en kredit
För närvarande finns en regel som begränsar kostnaderna vid förlängning av löptiden för högkostnadskrediter, men det nya förslaget är att denna reglering ska utökas till att gälla alla krediter (förutom bostadslån). Även begreppet ”högkostnadskredit” ska tas bort från samtliga lagtexter efter ändringen.
En låntagare som upprepade gånger förlänger en kredits löptid kan ofta dra på sig höga kostnader vid varje förlängning, en negativ aspekt med snabblån som regeringen nu vill stoppa helt och hållet.
Det gemensamma skuld- och kreditregistret (Skri)
I dagsläget sköts kreditprövningar av privata företag som UC, Bisnode eller Creditsafe. Problemet är bara att de inte alltid delar uppgifter med varandra, något som gör det svårare för långivaren att få en komplett bild av låntagarens ekonomi.
Tanken är att det nya och gemensamma Skri-registret ska sätta stopp på detta genom att tillhandahålla nödvändiga uppgifter till alla inblandade parter. Systemet går ut på att samtliga krediter som omfattas av konsumentkreditlagens krav på kreditprövning ska rapporteras till en enda plats som alla har tillgång till.
Rapporterna ska innehålla information om kredittagaren, specifikt detaljer om utestående belopp på krediten, förfallodatum, och den årliga räntan i procent vid rapporteringstillfället.
Dessutom ska eventuella betalningsdröjsmål finnas i registret. Idén med detta är att skicka tidiga signaler till kreditgivaren om en konsument har svårigheter, eller inte vill betala sina skulder. Det är dock värt att poängtera att staten inte ska införa något exklusivt skuldregister, och den nuvarande modellen kommer att finnas kvar – även om upplysningsföretagen kommer att få anpassa sig till nya regelverk.
Företag som bedriver kreditupplysningar kommer i fortsättningen att kunna föra signa egna Skri-register enligt en gemensam standard, men skillnaden är bara att det kommer finnas en skyldighet att rapportera in alla väsentliga uppgifter till det gemensamma registret. I utredningen benämns detta som ”En privat modell under offentlig kontroll”.
Avslutande ord
Överskuldsättningsutredningen har gjort ett jättejobb med att granska kreditmarknaden i Sverige, och deras betänkande lämnades över till regeringen redan under sommaren. Lagstiftningskedjan har nu nått remisstadiet, och flertalet inblandade parter har fått säga sitt. I listan på företag ingår bland annat Brixo AB, Creditsafe i Sverige AB, Klarna Bank AB, Sambla Group AB och Lendo AB.
Utöver dessa hittas givetvis statliga myndigheter som Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och Spelinspektionen. Som det ser ut nu är det bara en lagrådsremiss och proposition som saknas innan de nya åtgärderna kan träda laga kraft. När detta sker vet vi inte, men det kommer förmodligen handla om åren 2024 och 2025.
Om du vill läsa hela utredningen kan du klicka på följande länk hos regeringen.se. Remisserna kan du i sin tur läsa här.
