SBB-aktien rusar 10 procent men skulderna oroar småspararna

SBB:s B-aktie steg över 10 procent när fusionen mellan Sveafastigheter och KlaraBo presenterades. För de runt 180 000 svenska småsparare som äger aktien var det första riktigt positiva beskedet på länge. Men under ytan ligger låneförfall på 12,7 miljarder kronor och förhöjda räntekostnader som inte försvinner med en enda affär.

Frågan du som småsparare bör ställa dig är inte om aktien kan rusa en dag till. Det är om bolaget överlever de kommande tre åren.

Det här hände och varför kursen rusade

SBB säljer bostadsfastigheter med ett bokfört värde på cirka 6,8 miljarder kronor till KlaraBo, som i sin tur fusioneras med Sveafastigheter. Resultatet blir ett nytt jättebolag med ungefär 26 500 lägenheter och ett fastighetsvärde på 47 miljarder kronor. Mer än dubbelt så stort som det näst största noterade bostadsbolaget på Stockholmsbörsen.

För SBB:s del betyder affären tre konkreta saker:

• Intjäningen till stamaktieägarna ökar med 20 procent till 1 034 miljoner kronor
• Synergier på minst 120 miljoner kronor per år
• Möjlighet att lösa in preferensaktier på 2,4 miljarder kronor som löpt med 13 procents ränta

Det är den sista punkten som verkligen betyder något. En 13-procentig finansieringskostnad är förödande för ett fastighetsbolag i SBB:s storlek. Att få bort den frigör kassaflöde som behövs någon annanstans.

Varför aktien fortfarande är en småspararfavorit

Drygt 162 000 aktieägare på Avanza och ytterligare 17 000 på Nordnet. Det gör SBB till en av de mest spridda aktierna bland svenska privatsparare, trots ett kursras på över 90 procent från toppen 2022.

Logiken bakom innehavet brukar låta såhär: aktien har fallit från över 50 kronor till runt 4 kronor. Hur mycket lägre kan den gå? Och om bolaget överlever, hur stor blir uppsidan?

Det är ett rimligt resonemang. Men det förutsätter att bolaget faktiskt överlever.

Och det är där siffrorna börjar svida.

Skulderna som ingen affär löser fullt ut

Här kommer den obekväma delen. Nästa år förfaller lån på cirka 12,7 miljarder kronor, varav 8 miljarder direkt kopplade till moderbolaget. Lägg till ytterligare ungefär 5 miljarder kronor i lån från SBB till innehavet Nordiqus, där förhandlingar med delägaren Brookfield ligger framåt.

SBB:s huvudspår är inte att förlänga obligationslån till 7–8 procents ränta. Det vore för dyrt. Istället ska bolaget sälja tillgångar för ungefär 10 miljarder kronor för att klara förfallen.

I klartext: SBB krymper sig ur skuldkrisen. Det fungerar, men bara om priserna håller och köparna finns där. Två villkor som ingen kan garantera.

Standard & Poor’s sänkte kreditbetyget till skräpnivå tidigare. Effekten blev omedelbar, automatiska räntehöjningsklausuler löste ut och räntekostnaderna ökade med 285 miljoner kronor per år enligt Dagens Industri. Anonyma analytikerkällor har talat om potentiella ökningar på 20 procent totalt.

VD Ilija Batljan har kallat analytikernas bedömningar för ”raljerande formuleringar”. Det är en stark formulering. Den brukar inte komma från VD:ar som känner sig trygga.

Vad det här betyder för dig som äger aktien

Låt oss titta på siffrorna utan att försköna någonting.

Du köpte kanske SBB för 30 kronor. Eller 15. Eller 8. Aktien står nu i drygt 4 kronor. Att sälja nu låser in en förlust på 50–85 procent. Att inte sälja innebär att du fortsätter exponeras mot ett bolag med betydande skuldproblem.

Det finns inget rätt svar. Men det finns några frågor som är värda att ställa innan du gör något:

Hur stor del av din portfölj är SBB? Är det 2 procent kan du sitta still och se vad som händer. Är det 20 procent har du ett koncentrationsproblem som inte hör hemma i en småspararportfölj.

Behöver du pengarna inom 1–2 år? Då är SBB fel placering oavsett hur affären med Sveafastigheter går. Volatiliteten är för hög.

Tål du att aktien går till 1 krona innan den eventuellt går till 10? För det är intervallet. Bolaget kan rekonstrueras. Det kan också vända.

Blankningen i aktien ligger på 15,4 procent av kapitalet, den högsta nivån på ett år. Det är inte ett tecken på att marknaden tror på en snar upplösning av problemen, oavsett hur fusionsnyheten togs emot. Placera rapporterade samma dag som affären presenterades att skuldoron kvarstår trots miljardaffären.

Lärdomen som småsparare bör ta med sig

SBB-historien är ett av de tydligaste exemplen på vad räntehöjningar gör med högbelånade bolag. När Riksbanken började höja räntan kollapsade kalkylen för fastighetsbolag som finansierat sig billigt under nollräntetiden.

Det som hände SBB är inte unikt för fastighetsbranschen heller. Samma mekanik gäller för hushåll med stora bolån och små marginaler. När räntan dubblas på två år förändras hela ekonomin. Skillnaden är att du som privatperson kan amortera, omförhandla eller flytta bolånet, ett bolag med obligationslån på 50 miljarder har inte samma flexibilitet. Vill du förstå hur räntemekaniken slår mot vanliga hushåll har vi skrivit mer om det i guiden om hur Riksbankens beslut om styrräntan påverkar din ekonomi.

Två konkreta lärdomar:

1. Diversifiering är inte en klyscha. En enskild aktie kan tappa 90 procent. Det spelar mindre roll om den utgör 3 procent av din portfölj. Det förstör din ekonomi om den utgör 30 procent.
2. [Belåning förstoras i båda riktningarna](https://lenders.se/skulder/). Det gäller bolag. Det gäller dig. Ett fastighetsbolag med låg belåning klarade räntechocken. SBB gjorde det inte.

För småsparare som funderar på sin egen skuldsida finns konkreta verktyg att räkna på. Vår guide hur mycket lån kan jag få på min inkomst utgår från samma logik som kreditinstituten själva använder. Bättre att räkna på marginalen innan räntan stiger än efter.

Vad som händer härnäst

På kort sikt avgörs SBB:s öde av två saker: hur fusionen mellan Sveafastigheter och KlaraBo faktiskt levererar på de utlovade synergierna, och om tillgångsförsäljningarna på 10 miljarder kan genomföras till rimliga priser. Bostadsmarknaden är inte i samma form som under rekordåren 2021.

På längre sikt ligger den verkliga prövningen runt 2029, då nästa stora vägg av låneförfall väntar. Affären med KlaraBo är ett pusselsbit, inte ett facit. Att Erik Selin samtidigt lämnar VD-rollen på Balder är en påminnelse om att hela den svenska fastighetssektorn fortfarande är i omställning, Dagens PS skrev om Selins avgång och det handlar inte om att flykta från problem, men det signalerar att även vinnarna i sektorn anpassar sig till en ny verklighet.

För dig som äger SBB är det enklaste rådet också det svåraste: bestäm dig för vilken roll aktien ska spela i din portfölj. Är det en spekulation på en överlevnad värd 5–10 procent av kapitalet? Då kan du sitta still. Är det ett innehav du räknat med för att finansiera något konkret? Då behöver du tänka om.

Aktiens dagsuppgång på 10 procent var verklig. Skuldproblemen är också verkliga. Båda sakerna gäller samtidigt, och det är den verkligheten varje SBB-ägare måste förhålla sig till.