Efter att amorteringskravet infördes första juni 2016 har Finansinspektionen sett en del positiva resultat. Målet var att dämpa bolånemarknaden och få folk att både låna mindre och ha en ekonomisk stabilitet för att därmed klara av räntehöjningar eller förändringar i den personliga ekonomin.

Amorteringskravet anses exempelvis vara en bidragande orsak till de dämpade bostadspriserna. Det betyder inte att bostadspriserna har minskat generellt men att ökningen är mindre än tidigare. Denna minskade ökningstakt kan framförallt ses i Stockholm där ökningen var 5% under inledningen av 2017 vilket kan jämföras med 8% som medeltal för landet. Tidigare år har det tydligt varit Stockholmsområdet som stått för de största ökningarna. Om låntagarna inte är villiga att låna lika stora summor kommer bostadspriserna över tid pressas och summan på de totala bolånen minska.

Amorteringskrav i Sverige

Ytterligare förslag som rör amorteringskravet

Men Finansinspektionen är ändå inte helt nöjd med utvecklingen och har därför utarbetat ett förslag om att införa så kallat skuldkvotstak. Förslaget innebär ett utökat amorteringskrav för personer som tecknar bolån på över 4,5 gånger bruttoinkomsten. De skulle i så fall behöva öka amorteringen med en procentenhet, utöver gällande amorteringskrav.

En person som idag tecknar ett bolån med belåningsgrad på 50-70% måste amortera 1% av det totala lånebeloppet årligen. Om belåningsgraden är högre, dvs upp till 85% ligger kravet på 2%. Men skulle Finansinspektionen få igenom sitt förslag skulle det alltså innebära att en person som lånar över 4,5 gånger sin bruttoinkomst får betala 2% respektive 3% av lånebeloppet per år. Detta till den dagen som belåningsgraden har gått under 50% och något amorteringskrav inte längre är aktivt.

Beräkningar visar att denna förändring skulle skapa nya amorteringsförutsättningar för ca 14% av bolånetagarna. Det kan jämföras med att ca 60% av alla bolånetagare påverkades av det grundläggande amorteringskravet som infördes sommaren 2016.

Skulle regeringen gå på Finansinspektionens linje kan dessa regler införas i början av 2018.

Möts av stark kritik

Två av de organisationer som snabbt kritiserade det nya förslaget var Villaägarna och Mäklarsamfundet. I likhet med hur nuvarande amorteringskrav fick utstå kritik inför att det infördes så möts det utökade förslaget med liknande kritik. Ingrid Eiken (Mäklarsamfundet) säger exempelvis till Aftonbladet att hon tycker denna förändring skulle ”slå väldigt hårt mot de personer som står längst bort från att över huvud taget ha en dräglig tillvaro på bostadsmarknaden”. Hon lyfter visserligen fram att det är positivt att Finansinspektionen ser över möjligheten att förändra nuvarande amorteringskrav men att de förslag som föreslås inte är något som deras organisation kan ställa sig bakom.

Jakob Eliasson (Villaägarna) ser det nya förslaget som farligt utifrån att det skulle minska rörligheten på bostadsmarknaden. Det i sin tur minskar utbudet vilket i längden kan pressa priserna uppåt ännu mer. Därmed skulle förändringen i amorteringskravet resultera i delvis motsatt effekt mot vad man vill uppnå. I likhet med Eiken lyfter han även upp att det skulle slå mot svagare hushåll. Generellt vill han istället se hårdare krav på bankerna att sätta individuella amorteringskrav. Detta istället för ett rikstäckande krav.

Stark kritik mot utökat amorteringskrav
Betygsätt inlägget

Gilla eller dela gärna:
Stark kritik mot utökat amorteringskrav
Tagged on: