Sverige är på väg tillbaka till något som liknar ekonomisk normalitet. Efter flera år av höga prisökningar börjar hushållen äntligen få lite andrum. Inflationen har nu dämpats rejält, och november 2025 markerar en tydlig vändpunkt. Enligt nya siffror från SCB ligger KPI-inflationen på bara 0,3 %, och Riksbankens favoritmått KPIF har sjunkit till 2,3 %. Det är första gången på länge som vi ser nivåer i närheten av inflationsmålet.
Kraftig nedgång från årets början
I början av året pratade man fortfarande om inflation som ett av hushållens största orosmoln. Även om det inte var lika illa som topparna under 2022–2023 låg nivåerna fortfarande över målet. Men månad för månad har trycket minskat.
Så här har inflationen enligt KPI sett ut under 2025:
| Månad | KPI årstakt |
|---|---|
| Januari | 0,9 % |
| Februari | 1,3 % |
| Mars | 0,5 % |
| April | 0,3 % |
| Maj | 0,2 % |
| Juni | 0,7 % |
| Juli | 0,8 % |
| Augusti | 1,1 % |
| September | 0,9 % |
| Oktober | 0,9 % |
| November | 0,3 % |
Det är alltså inte någon tillfällighet – nedgången har pågått i flera månader.
Vad beror fallet på?
Flera faktorer ligger bakom att priserna inte längre rusar uppåt:
- Energi och boende har blivit billigare: Under hösten har elpriserna hållit sig stabila, vilket speglas i de breda KPI-siffrorna.
- Matpriserna har planat ut: Till skillnad från tidigare år ser vi inte längre samma tryck uppåt i livsmedelsbutikerna.
- Stabilare krona: Växelkursen har varit mindre volatil, vilket har minskat importkostnaderna.
Det har alltså skett en kombination av faktorer som tillsammans lett till att prisökningarna nu bromsar in. Samtidigt är det värt att notera att vissa priser fortfarande ökar – men inte lika snabbt.
Vad betyder detta för dig som konsument?
Att inflationen sjunker påverkar oss alla. Det handlar inte bara om statistik, utan om faktiska förändringar i vardagen. Här är några konkreta effekter:
- Bättre köpkraft: Om din lön inte urholkas av prisökningar får du mer för pengarna.
- Lägre räntetryck: Riksbanken behöver inte höja styrräntan ytterligare, vilket kan gynna dig som har bolån.
- Bättre framtidstro: När inflationen känns mer kontrollerad vågar både hushåll och företag planera framåt.
Det här är alltså inte bara en siffra – det är en ny verklighet för många svenska hushåll.
KPIF – måttet Riksbanken följer
Medan KPI ofta får rubrikerna är det KPIF, alltså konsumentprisindex med fast ränta, som är viktigast för Riksbanken. Det ligger nu på 2,3 %, ned från 3,1 % i oktober. Målet är 2 %, och vi är nu mycket nära det. Det är ett tecken på att penningpolitiken börjar ge effekt.
Detta innebär i praktiken att:
- Inflationen är på väg mot målet: Riksbanken kan börja känna sig tryggare i sina tidigare beslut.
- Stabilitet framåt: Lägre inflation minskar trycket på ytterligare räntehöjningar.
- Bättre balans i ekonomin: När pristrycket dämpas utan att ekonomin går in i recession är det ett styrketecken.
En signal till hushåll och företag
Riksbankschefen Erik Thedéen har tidigare sagt att Sverige är på rätt väg. Nu bekräftar siffrorna det. Samtidigt påpekar experter att faran inte är helt över. En oväntad energichock eller global kris skulle snabbt kunna vända utvecklingen.
Men just nu talar mycket för att inflationen kommer att ligga nära målet även under början av 2026.
Vad händer framåt?
Det som nu blir intressant att följa är:
- Riksbankens räntebeslut i början av 2026
- Löneförhandlingarna under våren – hur mycket vågar facken kräva?
- Hushållens konsumtion – kommer plånböckerna att öppnas igen?
Mycket talar för ett lugnare ekonomiskt år, men osäkerheten finns alltid i bakgrunden. Den goda nyheten är att den värsta inflationsoron ser ut att vara över för den här gången.
