Inflationen kryper uppåt men bolåneräntan står still
KPIF-inflationen väntas ha landat kring 1 procent i augusti när SCB publicerar siffran. Det är fortfarande under Riksbankens mål på 2 procent och det innebär att du som har rörligt bolån knappast får se någon höjning vid nästa penningpolitiska möte. Swedbanks chefsekonom Mattias Persson har uttryckt det som att det ska till en rejäl överraskning för att Riksbanken skulle höja styrräntan redan om några veckor.
Men riktningen har vänt. Inflationen är på väg upp från de låga nivåer som präglade början av året och det är riktningen snarare än nivån som kommer att avgöra vad din ränta kostar under 2027.
KPIF är måttet som styr din ränta, inte KPI
Två inflationsmått publiceras samtidigt varje månad och de mäter olika saker. KPI, konsumentprisindex, innehåller effekten av att räntorna själva förändras. När Riksbanken höjer styrräntan stiger bolåneräntorna och därmed stiger KPI. Det skapar ett cirkelresonemang, centralbanken höjer för att dämpa inflationen och höjningen driver upp inflationssiffran den försöker sänka.
KPIF löser problemet genom att hålla bolåneräntorna fixerade i beräkningen. Bokstaven F står för fast ränta. Måttet fångar prisutvecklingen på mat, hyror, kläder, transporter och tjänster men blundar för hur räntekostnaden rör sig. Det är därför Riksbanken har KPIF som målvariabel med 2 procent som riktmärke.
För dig som låntagare betyder det här något konkret. När du läser om inflationen i nyheterna kan två helt olika tal figurera för samma månad och det är KPIF som avgör om din rörliga ränta går upp eller ner om ett halvår. En KPIF på runt 1 procent är alltså inte ett tecken på att priserna står still, utan på att prisökningarna ligger under vad Riksbanken anser hälsosamt för ekonomin.
Uppgången från bottennivåerna har flera förklaringar. Energipriser som föll kraftigt under en period faller inte längre, vilket i sig lyfter årstakten även utan nya prisökningar. Livsmedelspriserna har fortsatt uppåt. Tjänstepriser, som hänger tätt samman med löneutvecklingen, rör sig långsamt men envist. Och den svenska kronan har spelat en roll: en svagare krona gör importerade varor dyrare med några månaders fördröjning och Sverige importerar en stor del av det som ligger i matbutikshyllan.
Att inflationen närmar sig målet underifrån är i grunden bra nyheter för ekonomin men det innebär också att räntesänkningsperioden är slut. Riksbankens direktion har sänkt styrräntan i flera steg sedan 2024 och den kombinationen av låg inflation och svag tillväxt som motiverade sänkningarna finns inte längre på samma sätt.
SEB räknar med höjd styrränta redan nästa år
Bankernas ekonomer landar i stort sett på samma slutsats: nästa rörelse i styrräntan är uppåt men inte omedelbart. SEB har redan flaggat för en höjning under nästa år efter tecken på starkare tillväxt, en bedömning vi rapporterat om tidigare.
Det som skulle ändra bilden är en siffra som markant överstiger prognoserna. Landar KPIF påtagligt över 1 procent, med tydlig uppgång i tjänstepriser snarare än i volatila energiposter, blir argumentet för en tidigare höjning starkare. Enskilda månadssiffror väger dock lätt. Riksbanken tittar på trenden över flera månader och på hur den underliggande inflationen utvecklas när man rensar bort brus.
Bindning av bolånet blir mer relevant när räntebotten är passerad
Om du sitter på rörlig ränta i dag är den lägsta punkten sannolikt passerad. Det gör frågan om bindning mer relevant än den varit på ett par år.
Bankernas bundna räntor bygger på marknadens förväntningar, inte på dagens styrränta. Det betyder att en förväntad höjning redan syns i prislistan för tre- och femårsbindning innan Riksbanken gjort något. Att binda när alla väntar på höjningar är därför sällan en fyndaffär. Du betalar för en försäkring mot något marknaden redan räknat med.
Den mer träffsäkra åtgärden handlar om marginal i budgeten. Räkna igenom vad ditt bolån kostar om räntan ligger en till två procentenheter högre än i dag och kontrollera att kalkylen håller. Har du dyra konsumtionskrediter parallellt med bolånet slår en ränteuppgång dubbelt, eftersom snabblån och kreditkortsräntor rör sig med marknadsräntan men från en helt annan nivå. Att beta av den typen av skuld ger en säkrare avkastning än de flesta alternativ och Finansinspektionen har vid flera tillfällen pekat på hur sårbara hushåll med kombinerade bolån och konsumtionslån är för räntechocker.
För den som funderar på att låna nytt gäller det motsatta resonemanget: banken prövar din betalningsförmåga mot en kalkylränta som redan ligger klart över den ränta du faktiskt får. Hur mycket det utrymmet ger dig har vi räknat på i guiden om hur mycket du kan låna på din inkomst.
FAQ
Varför använder Riksbanken KPIF istället för KPI?
För att KPI innehåller effekten av räntan själv. Om Riksbanken höjer styrräntan stiger bolåneräntorna, vilket driver upp KPI och gör måttet olämpligt som styrsignal. KPIF håller bolåneräntan fixerad i beräkningen och visar därför prisutvecklingen på varor och tjänster utan den störningen.
Betyder låg inflation att jag får lägre bolåneränta?
Inte nödvändigtvis. Låg inflation minskar trycket på Riksbanken att höja men bankernas rörliga bolåneräntor följer styrräntan med fördröjning och påverkas dessutom av bankens upplåningskostnader och marginaler. En KPIF under målet talar mest för att räntan ligger stilla.
När höjer Riksbanken styrräntan nästa gång?
Bankernas ekonomer pekar mot 2027 snarare än de närmaste månaderna, med SEB bland dem som räknat med en höjning nästa år. Enskilda inflationssiffror kan flytta den tidtabellen men det krävs flera månader av tydligt stigande underliggande inflation.
Ska jag binda bolånet nu när inflationen stiger?
Bundna räntor innehåller redan marknadens förväntningar om höjningar, så du köper sällan ett fynd genom att binda i ett läge där alla väntar på uppgång. Bindning handlar mer om att veta vad du betalar än om att spara pengar. Har du liten marginal i budgeten kan trygghetsvärdet ändå vara värt priset.
