Riksbanken står stadigt: Ingen räntehöjning denna gång
I en föränderlig ekonomisk miljö står Riksbanken fast vid beslutet att behålla räntan på 4 %. Detta markerar även ett avbrott i en serie av höjningar som varit pågående ganska länge. Erik Thedéen, chef för Riksbanken, betonade dock vikten av att upprätthålla en stram penningpolitik för att fortsätta hantera en närvarande inflation.
Avvaktar med ytterligare åtgärder – men risken för nya höjningar består
Efter en tid av stigande räntor har Riksbanken nu valt att avvakta med nya åtgärder. Inflationen, som tidigare var en betydande oro, visar tecken på att avta, men anses fortfarande vara på en oacceptabelt hög nivå. Däremot indikerar ekonomiska rapporter att inflationstrycket har sänkts, vilket minskar behovet av kraftfulla ekonomiska åtstramningar.
Trots dagens beslut om att behålla räntan finns en varning om möjliga framtida höjningar om inflationen börjar stiga igen. Riksbankens prognoser pekar också på riskfaktorer som kan pressa upp den, och potentiellt skapa nya räntehöjningar.
Vad kommer att hända framöver?
Enligt insatta experter är många av Riksbankens uttalanden inriktade på att forma och styra marknadens förväntningar. Även om Riksbanken fastställer att 4 % kommer att bestå ett tag framöver och att en sänkning inte är att vänta det närmaste året, spekulerar marknaden ändå om en tidigare ändring.
Det senaste beskedet står även i kontrast till september då räntan höjdes med 0,25 % till 4 %, vilket var den högsta nivån sedan 2008.
Svenska bolån kommer ligga på en hög nivå ett tag till
För svenska hushåll med bolån kan en period av stigande räntor fortsätta, enligt flera ekonomer. Faktorer som höga prisnivåer och en svag krona indikerar att Riksbanken kan komma att höja räntan i framtiden, även om det inte skedde nu i november.
För att dämpa inflationen behöver också priserna på energi, mat och tjänster sjunka. Trots Riksbankens prognos om att hålla styrräntan på nuvarande nivå i ungefär två år, förutspår flera bedömare att förändringar kan ske snabbare än så.
Robert Boije, chefekonom på SBAB, tror till exempel att Riksbanken kan sänka styrräntan redan från mitten av nästa år, vilket kan resultera i rörliga bolåneräntor på runt 3,5 % inom två år.
En buffert kan vara avgörande
Det finns även varningssignaler om att man inte bör förvänta sig att räntorna återgår till de mycket låga nivåer vi har haft de senaste åren. Det kan dessutom vara nödvändigt för hushåll med bolån att använda sig av både marginaler och en buffert.
Christina Nyman som är chefekonom hos Handelsbanken ansåg att man inte bör förlita sig på snabbt sjunkande räntor, och istället vara förberedd med en stabil ekonomisk situation. Alexandra Stråberg som är chefekonom på Länsförsäkringar, är inne på ungefär samma linje.
Enligt henne kan större räntesänkningar från Riksbanken dröja till 2025, under förutsättning att inga dramatiska händelser inträffar – och att tillväxten förblir stabil.