Riksbanken höjde styrräntan till 2 procent vid räntebeskedet i november 2026
Riksbanken höjde styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent vid räntebeskedet onsdag den 4 november 2026. Den nya styrräntan gäller från onsdag den 11 november. Ekonomerna på SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken hade räknat med höjningen, medan SBAB:s chefekonom Robert Boije trodde på en första höjning i december.
Höjningen gör ett rörligt bolån på 2 miljoner kronor 417 kronor dyrare i månaden före ränteavdrag, om banken för vidare hela höjningen. Efter ränteavdraget på 30 procent blir merkostnaden 292 kronor i månaden. Bundna bolån och privatlån påverkas på andra sätt, eftersom deras räntor inte följer styrräntan lika tätt.

Novemberbeskedet kom med en penningpolitisk uppdatering i stället för en penningpolitisk rapport, så Riksbanken presenterade ingen ny prognos för styrräntan. Nya prognoser för inflationen och styrräntan kommer först med årets sista räntebesked i december.
Varför höjde Riksbanken styrräntan?
Riksbanken motiverar höjningen med att konjunkturen har blivit starkare samtidigt som utbudsstörningar driver upp kostnaderna. Störningarna hänger ihop med kriget i Mellanöstern, som har höjt energipriserna och inflationen i omvärlden. Kronan har dessutom försvagats under året, vilket gör importerade varor dyrare.
Om utsikterna för inflation och konjunktur står sig bedömer Riksbanken att styrräntan sannolikt höjs ytterligare under det närmaste året. Bedömningen ligger i linje med prognosen för styrräntan från september. Inflationen väntas stiga över 2 procent nästa år och efter en tid stabiliseras kring målet.
Septemberbeskedet och räntebanan
Vid det penningpolitiska beslutet i september höjde Riksbanken sin prognos för BNP-tillväxten 2026 till 2,8 procent. Svensk ekonomi hade vuxit snabbare än väntat. Beskedet kom den 24 september och styrräntan på 1,75 procent gäller från den 30 september 2026.
Viktigast för dig som har lån är Riksbankens prognos för styrräntan, den så kallade räntebanan. Räntebanan visar en styrränta på i genomsnitt 1,85 procent under det fjärde kvartalet 2026 och 2,07 procent under det första kvartalet 2027. Under det tredje kvartalet 2027 ligger prognosen på 2,38 procent. Riksbankens besked i september var att räntehöjningarna inleds under 2026, om utsikterna för inflation och konjunktur står sig.
Ett snitt över 1,75 procent för oktober till december visade att Riksbanken redan i september räknade med en höjning före årsskiftet. Höjningen kom i november. Med en styrränta på 2 procent motsvarar räntebanan ungefär två höjningar till med 0,25 procentenheter fram till slutet av 2027.
Inflationen under målet på 2 procent
KPIF-inflationen steg till 1,5 procent i september 2026, från 0,7 procent i augusti. Räknat utan energipriser låg inflationen kvar på 0,5 procent, långt under Riksbankens mål på 2 procent.
Den låga inflationen beror till stor del på tillfälliga åtgärder i statens budget som håller nere vissa priser. Utan de tillfälliga åtgärderna var KPIF-inflationen 3 procent i september. I septemberprognosen räknade Riksbanken med en KPIF-inflation på 1,5 procent i snitt för 2026 och 2,1 procent för 2027.

Det var främst energin som drev upp inflationen i september. Elpriserna steg med 11,7 procent och drivmedelspriserna med 13,3 procent från augusti, samtidigt som maten blev 0,6 procent billigare. Räknat på ett helt år var maten 6,5 procent billigare än i september 2025.
När höjer Riksbanken räntan nästa gång?
De flesta bankekonomer väntar sig nästa höjning först under 2027. Nordea och Swedbank tror på en höjning i februari till 2,25 procent, medan SEB, Handelsbanken, Danske Bank och SBAB räknar med att styrräntan till slut hamnar på 2,50 procent.
Bankernas prognoser för styrräntan
- SEB: Banken spådde redan den 24 september 2026 en höjning i november. Därefter väntar SEB höjningar i februari och maj 2027, till 2,50 procent.
- Handelsbanken: Den 24 september 2026 flyttade banken sin första höjning från december till november. Därefter följer två höjningar till i bankens prognos, i mars och juni 2027, till 2,50 procent.
- Swedbank: Prognosen från den 28 augusti 2026 pekade på höjningar i november och i februari 2027, till 2,25 procent. Swedbank räknar med att den genomsnittliga rörliga bolåneräntan stiger från cirka 2,7 procent till knappt 3 procent och når 3,2 procent efter höjningen i februari.
- Nordea: Chefekonomen Annika Winsth spådde den 2 september 2026 en höjning i november och en till i början av 2027. Efter beskedet väntar Nordea nästa höjning i februari, till 2,25 procent.
- Danske Bank: I oktober räknade banken med höjningar i november 2026 och i februari och mars 2027. Det ger en styrränta på 2,50 procent när den sista höjningen är gjord.
- SBAB: Robert Boije flyttade den 17 september 2026 sin första höjning från november till december, efter den oväntat låga inflationen i augusti. Efter beskedet bedömer han att höjningarna kan komma snabbare än i Riksbankens prognos från september. Boije räknar med att bolåneräntorna det kommande året sannolikt hamnar mellan knappt 3,5 och drygt 4 procent, beroende på bindningstid.
Bankernas ekonomer gör bara bedömningar. Det är Riksbankens direktion som bestämmer styrräntan. Protokollet från novembermötet publiceras tisdag den 10 november och visar hur ledamöterna i direktionen resonerade inför höjningen.
Vad betyder höjningen för ditt bolån?
Räntan på rörliga bolån, alltså lån med tre månaders bindningstid, rör sig mest i takt med styrräntan. En högre styrränta gör det dyrare för bankerna att skaffa pengar till sina lån. Bankerna brukar därför justera sina rörliga bolåneräntor efter ett räntebesked, men varje bank bestämmer själv hur mycket och när.
En bolåneränta som är 0,25 procentenheter högre kostar 208 till 833 kronor mer i månaden före ränteavdrag, beroende på lånets storlek. Beloppen i tabellen är avrundade till hela kronor och gäller oavsett vilken ränta du har i dag.
| Lånebelopp | Merkostnad per månad vid +0,25 procentenheter |
|---|---|
| 1 000 000 kronor | 208 kronor |
| 1 500 000 kronor | 313 kronor |
| 2 000 000 kronor | 417 kronor |
| 2 500 000 kronor | 521 kronor |
| 3 000 000 kronor | 625 kronor |
| 4 000 000 kronor | 833 kronor |
Ränteavdraget för bolån är en skattereduktion på 30 procent av räntekostnaden upp till 100 000 kronor om året. Över 100 000 kronor om året är avdraget 21 procent. För ett bolån på 2 miljoner kronor blir den extra räntekostnaden 5 000 kronor om året före avdrag. Efter avdraget återstår 3 500 kronor, eller 292 kronor i månaden.
Med kalkylatorn nedan räknar du på ditt eget bolån. Fyll i lånebeloppet och räntan du hade före beskedet, så ser du hur mycket dyrare lånet blir efter höjningen och vad det kostar om styrräntan når 2,50 procent.
Räkna ut vad räntehöjningen kostar dig
Fyll i ditt lån och räntan du hade före beskedet. Kalkylatorn visar vad höjningen kostar per månad och per år efter ränteavdraget. Den visar också vad lånet kostar om styrräntan når 2,50 procent.
Höjningen kostar dig efter ränteavdrag
+292 kr/mån
Det blir 3 500 kr mer om året. Före ränteavdraget är ökningen 417 kr i månaden.
Kalkylatorn räknar bara på räntan och tar inte med amortering. Ränteavdraget är 30 procent på räntekostnader upp till 100 000 kronor per person och år och 21 procent på det som överstiger. Den förvalda räntan på 2,70 procent ligger nära den genomsnittliga rörliga bolåneräntan före beskedet i november 2026. Scenariot med en styrränta på 2,50 procent förutsätter att banken för vidare ytterligare 0,50 procentenheter till din ränta. Hur mycket och när din bank höjer varierar.
Bundna räntor och privatlån
Bundna bolåneräntor styrs av de längre marknadsräntorna, som redan tar hänsyn till marknadens förväntningar om styrräntan. När marknaden räknar med kommande höjningar brukar de bundna räntorna därför stiga redan innan Riksbanken ändrar styrräntan.
Har du redan ett bundet bolån ändras inte räntan förrän bindningstiden går ut. Ett räntebesked påverkar först den nya ränta du får när det bundna lånet ska bindas om eller läggas om till rörlig ränta.

De flesta privatlån har rörlig ränta, men räntan beror främst på din kreditvärdighet och lånets storlek. En långivare kan höja den rörliga räntan på ett privatlån när det blir dyrare för långivaren att låna pengar, om låneavtalet tillåter det.
Från och med inkomståret 2026 ger ränta på lån utan säkerhet inget ränteavdrag alls. På ett privatlån på 200 000 kronor kostar en höjning med 0,25 procentenheter 500 kronor om året. Merkostnaden blir 42 kronor i månaden, utan något avdrag på skatten.
Vanliga frågor om räntebeskedet i november
När slår höjningen igenom på mitt rörliga bolån?
En ändrad bolåneränta slår igenom först på lånets nästa villkorsändringsdag, som för ett lån med tre månaders bindningstid kommer var tredje månad. Det kan alltså dröja upp till tre månader innan den högre räntan syns på avin. Hos Swedbank infaller villkorsändringsdagen den 28:e i månaden, hos Handelsbanken och Länsförsäkringar Bank den 1:a, hos SEB den 2:a och hos Danske Bank den sista dagen i månaden. Nordea och SBAB utgår från dagen då lånet tecknades.
När kommer nästa räntebesked?
Nästa räntebesked kommer onsdag den 16 december 2026, dagen efter direktionens penningpolitiska möte den 15 december. Decemberbeskedet kommer tillsammans med en penningpolitisk rapport och en ny prognos för styrräntan.
Vad är skillnaden mellan styrräntan och bolåneräntan?
Styrräntan påverkar vad det kostar för bankerna att låna pengar på kort sikt. Bolåneräntan sätter varje bank själv, utifrån vad pengarna kostar banken plus ett påslag som kallas marginal. Därmed ligger bolåneräntan högre än styrräntan.
Vad är skillnaden mellan procent och procentenheter?
Procentenheter anger skillnaden mellan två procentsatser. När styrräntan gick från 1,75 till 2 procent steg den med 0,25 procentenheter, vilket är drygt 14 procent räknat på den gamla nivån.
Vad är KPIF?
KPIF står för konsumentprisindex med fast ränta och visar hur priserna förändras utan att ändrade bolåneräntor påverkar siffran. Målet för Riksbankens penningpolitik är att KPIF ska öka med 2 procent per år.
Varför spelar kronan roll för räntan?
En svagare krona gör varor och tjänster från utlandet dyrare i svenska kronor. Dyrare import driver upp inflationen, vilket kan få Riksbanken att hålla en högre styrränta. I september pekade Riksbanken på den försvagade kronan som en orsak till högre inflation framöver.
Läs mer på Lenders
- Bolån: Här jämför du bolåneräntor och ser hur bindningstiden påverkar månadskostnaden.
- SBAB:s prognos för styrräntan: Artikeln förklarar varför SBAB väntar sig två höjningar av styrräntan fram till februari 2027.
- Hur mycket du får låna: Guiden visar hur bankernas kalkyl avgör hur stort lån du kan få på din inkomst.
- Amortera eller investera: Läs om valet mellan att amortera på bolånet och att spara pengarna i stället.
- Privatlån: Jämför privatlån och se vad det slopade ränteavdraget betyder för kostnaden.


