Hur FI:s nya råd om kreditprövning förändrar köp-nu-betala-senare
Finansinspektionen tar fram nya allmänna råd som innebär att varje kreditköp på nätet ska genomgå en kreditprövning, oavsett belopp och oavsett om köpet är räntefritt. Det gäller även ett fakturaköp på några hundra kronor. Bakgrunden är EU:s nya konsumentkreditdirektiv och FI:s egen bedömning är att i stort sett alla konsumenter som ansöker om kredit hos ett tillståndspliktigt företag kommer att påverkas.
Konkret betyder det att köp-nu-betala-senare, den betalmetod som blivit standard i svenska kassor, får en helt annan tröskel. Företagen ska samla in fler uppgifter om din inkomst, dina utgifter, dina skulder och månadskostnaden för samtliga lån du har. FI säger själv att förändringen kan leda till att ”något färre krediter beviljas”.
Vad de nya råden kräver av kreditgivarna
Kärnan i förslaget är att en kreditprövning ska göras varje gång, inte bara vid större lån. En delbetalning på 400 kronor för ett par skor ska i princip behandlas som en kreditansökan.
Företagen förväntas dessutom kartlägga hela din skuldbild. Det handlar om:
- Inkomster och utgifter, en bild av vad du faktiskt har kvar varje månad
- Samtliga skulder, inte bara det aktuella köpet, utan alla lån och krediter du redan har
- Månadskostnaden för alla skulder, den totala summan du betalar av på befintliga krediter varje månad
Kreditgivaren ska också ge dig tydlig information om vilka risker åtagandet innebär. Om återbetalningstiden är lång eller månadsbeloppet inte står i rimlig relation till din ekonomi, kan företaget avråda från krediten.
Sverige saknar ett nationellt skuldregister vilket skapar problem
Här ligger den praktiska knuten. För att kunna kartlägga en konsuments samtliga skulder behöver ett företag kunna se alla krediter personen har hos andra långivare. Något sådant samlat register finns inte i Sverige.
En kreditgivare som ska följa råden till punkt och pricka måste alltså på egen hand pussla ihop en bild som ingen enskild aktör har full insyn i. Kreditupplysningar visar en del men långt ifrån allt och räntefria delbetalningar syns inte alltid.
Det är den här diskrepansen som skaver mest. Kravet finns i regelverket. Verktyget för att uppfylla det finns inte.
Swefintech menar att reglerna slår hårdast mot dem med låga inkomster
Branschföreningen Swefintech, som organiserar svenska fintech-bolag, har lämnat remissvar och riktar skarp kritik mot förslaget. Föreningens invändning handlar både om proportionalitet och om vilka grupper som drabbas.
Generalsekreterare Roslana Cederhage varnar för att de nya råden gör det svårt för många att över huvud taget kunna handla på kredit:
”Man gör det väldigt svårt för många målgrupper, inte minst för de som har en låg pension eller låga inkomster.”
Cederhage menar också att ansvaret läggs på fel plats. När företagen förväntas kartlägga en persons hela skuldbild utan att ett nationellt register finns, blir uppgiften orimlig. ”Det blir att man förväntar sig att företagen ska agera som ett nationellt skuld- och kreditregister”, säger hon.
Den andra invändningen gäller proportionaliteten. Att ett räntefritt fakturaköp på några hundra kronor ska omfattas av samma prövning som ett större konsumtionslån framstår för branschen som orimligt tungt.
Vad förändringen betyder för dig som handlar på nätet
För de flesta som har ordnad ekonomi blir skillnaden i praktiken mindre dramatisk än den låter. Du kommer sannolikt att möta fler frågor i kassan och i vissa fall kan ett köp nekas som tidigare hade gått igenom automatiskt. Men den stora effekten träffar dem med tunn eller svag kreditprofil.
Ett räkneexempel gör det tydligt. Tänk dig att du delbetalar ett köp på 1 200 kronor på tre månader räntefritt. Tidigare kunde det godkännas nästan utan kontroll. Med de nya råden ska köpet prövas mot din samlade skuldbild och har du redan flera små räntefria delbetalningar igång kan den sammanlagda månadskostnaden bli avgörande. Det är summan av allt du betalar av på, inte det enskilda köpet, som fäller avgörandet.
Grupper som redan i dag har svårt att få kredit påverkas mest:
- Pensionärer med låg pension, låg och stabil inkomst kan väga lätt mot totala månadsutgifter
- Personer med låga eller oregelbundna inkomster, svårare att visa marginal
- Den som har flera små krediter samtidigt, den samlade månadskostnaden kan slå i taket även om varje enskilt köp är litet
Om du vill förstå hur din befintliga skuldbild påverkar utrymmet kan det vara värt att läsa mer om hur mycket lån du kan få på din inkomst och hur lån påverkar din kreditvärdighet.
Så passar de nya råden in i en hårdare kreditlinje
FI:s förslag står inte ensamt. Det kommer i en period där svenska konsumenter möter allt strängare kontroller på flera fronter samtidigt, från skärpta bankregler till de nya bolånereglerna som gäller sedan 1 april 2026.
Riktningen är genomgående. Kreditprövningar blir tätare och mer detaljerade och tröskeln för att få låna eller delbetala höjs. Syftet från myndighetshåll är att minska risken för överskuldsättning, ett problem som syns tydligt i Kronofogdens statistik över antalet svenskar med skulder hos myndigheten.
Frågan är var balansen landar. Ett starkare konsumentskydd kostar tillgänglighet. Färre impulsköp på kredit skyddar den som annars hade fastnat i en skuldspiral men samma regler stänger också dörren för den som skulle ha klarat betalningen utan problem.
När börjar reglerna gälla?
Exakt ikraftträdandedatum är ännu inte fastställt. FI har presenterat förslaget som allmänna råd baserade på EU:s nya konsumentkreditdirektiv och råden är föreslagna att träda i kraft efter remissförfarandet. Du hittar den aktuella statusen på Finansinspektionens webbplats.
Tills dess gäller nuvarande rutiner i näthandeln. Men riktningen är tydlig och den som i dag lutar sig tungt mot räntefria delbetalningar gör klokt i att se över sin samlade månadskostnad innan reglerna skärps.
FAQ
Måste alla köp på kredit kreditprövas enligt de nya råden?
Ja. Enligt FI:s förslag ska alla typer av kreditköp digitalt genomgå en kreditprövning varje gång, oavsett belopp och oavsett om köpet är räntefritt. Det gäller även ett räntefritt fakturaköp på några hundra kronor.
Gäller reglerna även räntefri delbetalning och faktura?
Ja. Räntefria fakturaköp och delbetalningar omfattas av samma kreditprövning som ett större konsumtionslån. Det är den punkten branschföreningen Swefintech kritiserar som oproportionerlig.
Varför är avsaknaden av ett skuldregister ett problem?
Sverige saknar ett nationellt skuldregister. Företagen förväntas kartlägga en konsuments samtliga skulder och den totala månadskostnaden för dem men det finns inget samlat register som ger den informationen. Det gör kravet svårt att uppfylla i praktiken.
Vilka påverkas mest av de nya råden?
Personer med låg pension, låga eller oregelbundna inkomster samt de som redan har flera mindre krediter samtidigt påverkas mest. För dem kan den samlade månadskostnaden bli avgörande även vid små köp.
Kommer färre att kunna handla på kredit?
FI bedömer själv att de nya råden kan leda till att något färre krediter beviljas. Effekten träffar framför allt konsumenter med svag eller tunn kreditprofil, medan den med ordnad ekonomi främst möter fler kontrollfrågor.
När träder de nya råden i kraft?
Exakt ikraftträdandedatum är ännu inte fastställt. Råden är föreslagna och baseras på EU:s nya konsumentkreditdirektiv. Aktuell status publiceras på Finansinspektionens webbplats.
