Nytt prisbasbelopp 2027 höjer taket för uppläggningsavgiften till 596 kr

Prisbasbeloppet för 2027 blir 59 600 kronor, vilket är 400 kronor mer än under 2026. Regeringen fastställde beloppet den 24 september 2026. Höjningen på 0,7 procent låter liten, men prisbasbeloppet styr flera regler för lån till privatpersoner.

För dig som lånar är den viktigaste följden att taket för uppläggningsavgiften höjs från 592 kr till 596 kr. Det nya taket gäller lån som tecknas från och med den 1 januari 2027.

En höjning på fyra kronor märks knappast i plånboken. Större betydelse har frågan om ett lån har någon uppläggningsavgift alls. På ett lån på 5 000 kronor kan en avgift på 596 kr nästan tredubbla den effektiva räntan.

Vad är prisbasbeloppet?

Prisbasbeloppet är ett belopp som staten använder för att räkna fram bidrag, ersättningar och gränser i olika lagar. Beloppet följer prisutvecklingen och fastställs för ett år i taget. Statistiska centralbyrån (SCB) räknar fram nästa års belopp utifrån hur konsumentprisindex, som mäter prisnivån i Sverige, har förändrats från juni till juni.

SCB presenterade beräkningen för 2027 den 15 juli 2026. Regeringen beslutade sedan att prisbasbeloppet för 2027 blir 59 600 kronor och att det förhöjda prisbasbeloppet blir 60 900 kronor. Lånereglerna i konsumentkreditlagen utgår från det vanliga prisbasbeloppet, inte från det förhöjda. Under 2026 är det vanliga prisbasbeloppet 59 200 kronor.

Så styr prisbasbeloppet dina lån

• Uppläggningsavgift: en långivare får ta ut högst 1 procent av prisbasbeloppet, vilket blir 596 kr under 2027.
• Små köp på kredit: kostnadstaket gäller inte när du handlar på kredit i en butik för högst 2 procent av prisbasbeloppet, vilket blir 1 192 kr under 2027.
• Studielån: lånedelen i studiemedlet från CSN räknas om när prisbasbeloppet ändras.

Högst 596 kr i uppläggningsavgift från januari 2027

En uppläggningsavgift är en engångsavgift som långivaren tar ut när ett nytt lån eller en ny kredit startar. Sedan den 1 mars 2025 får avgiften vara högst 1 procent av det prisbasbelopp som gällde när låneavtalet skrevs under. Smslån, privatlån och andra krediter till privatpersoner omfattas av taket för uppläggningsavgiften. Långivare kallar ibland avgiften för startavgift.

Den 20 november 2026 ersätts konsumentkreditlagen från 2010 av en helt ny lag. Regeln om taket för uppläggningsavgiften följer med oförändrad och står i 4 kap. 6 § i den nya konsumentkreditlagen.

Taket för uppläggningsavgiften år för år

• 2025: avtal från den 1 mars fick ha en avgift på högst 588 kr, med ett prisbasbelopp på 58 800 kronor.
• 2026: taket ligger på 592 kr eftersom prisbasbeloppet är 59 200 kronor.
• 2027: det nya prisbasbeloppet på 59 600 kronor ger ett tak på 596 kr.

Hur påverkar uppläggningsavgiften den effektiva räntan?

Den nominella räntan är den ränta som står i låneavtalet. Den effektiva räntan visar vad lånet kostar per år när alla avgifter räknas in. Ju mindre lånet är, desto tyngre väger en fast avgift, eftersom samma kronbelopp då blir en större del av lånebeloppet.

Säg att du lånar 5 000 kronor på 12 månader med 15 procents nominell ränta. Lånet betalas av med lika stora månadsbetalningar, så kallad annuitet. Månadsbetalningen blir 451 kr och räntan kostar totalt 416 kr. Utan avgifter blir den effektiva räntan 16,1 procent.

Med en uppläggningsavgift på 596 kr, som betalas med den första avbetalningen, stiger den effektiva räntan till 47,0 procent. Lånet kostar då totalt 1 012 kr i ränta och avgift. Att taket höjs från 592 kr till 596 kr påverkar knappt kalkylen, eftersom den effektiva räntan i exemplet går från 46,7 till 47,0 procent.

Lånebelopp på 12 månader med 15 procents nominell ränta	Effektiv ränta med 596 kr i avgift
3 000 kronor	75,0 procent
5 000 kronor	47,0 procent
10 000 kronor	30,2 procent
20 000 kronor	22,8 procent
Valfritt belopp utan avgift	16,1 procent

Räkneexemplet förutsätter att lånet saknar aviavgift. En aviavgift på varje faktura skulle höja den effektiva räntan ytterligare, särskilt på små lån. Därför är den effektiva räntan det bästa måttet när du jämför olika lån med varandra.

Kostnadstaket och undantaget för små köp på kredit

Kostnadstaket betyder att räntor och avgifter för ett lån tillsammans aldrig får bli högre än lånebeloppet. Lånar du 5 000 kronor får du betala högst 5 000 kronor i kostnader, oavsett hur länge lånet löper. Dröjsmålsränta vid sen betalning och inkassokostnader ingår i kostnadstaket.

Kostnadstaket gäller inte små köp på kredit, där du handlar en vara eller en tjänst och får krediten genom säljaren. En delbetalning i en butik räknas som ett köp på kredit. Beloppsgränsen för undantaget är 2 procent av prisbasbeloppet, vilket blir 1 184 kr under 2026 och 1 192 kr under 2027.

Undantaget från kostnadstaket omfattar också kontokrediter som främst används för köp hos säljaren, till exempel ett kundkonto i en butik. Räntetaket och taket för uppläggningsavgiften gäller däremot fullt ut för små köp på kredit.

Påverkas löneutmätningen och studielånet?

Kronofogdens normalbelopp är inte kopplade till prisbasbeloppet. Normalbeloppet är grunden för förbehållsbeloppet, som är den summa du får behålla av lönen vid en löneutmätning. Mat, kläder och andra vanliga levnadskostnader ska täckas av normalbeloppet. Boendekostnaden läggs till separat.

Kronofogden räknar om normalbeloppen varje år med hjälp av konsumentprisindex för oktober. Under 2026 är normalbeloppet 6 243 kr i månaden för en ensamstående och 10 314 kr för makar och sambor. Normalbeloppen för 2027 är inte beslutade ännu. Kronofogden publicerade beloppen för 2026 den 1 december 2025.

Vid en skuldsanering använder Kronofogden samma normalbelopp för att räkna fram hur mycket du kan betala på dina skulder varje månad. Ett höjt prisbasbelopp ger inte automatiskt mer kvar i plånboken vid en löneutmätning eller en skuldsanering.

Studielånet från CSN påverkas däremot direkt av prisbasbeloppet. Med fullt studiemedel får du 13 684 kr per fyra veckor från den 1 januari 2027. Lånedelen höjs med 64 kr och bidraget med 28 kr jämfört med 2026.

Vanliga frågor om prisbasbeloppet 2027

Vilka lån omfattas av taket för uppläggningsavgiften?

Taket för uppläggningsavgiften gäller lån och krediter till privatpersoner, bland annat smslån, privatlån och kontokrediter. Bolån och andra lån med en bostad som säkerhet är undantagna från räntetaket, kostnadstaket och taket för uppläggningsavgiften.

Gäller taket på 596 kr även aviavgifter?

Nej, taket på 596 kr gäller bara avgiften för att lägga upp lånet. Aviavgifter och andra löpande avgifter räknas i stället in i kostnadstaket, som begränsar de sammanlagda kostnaderna för lånet till högst lånebeloppet.

Hur hög får uppläggningsavgiften vara på ett stort lån?

Uppläggningsavgiften får vara högst 596 kr under 2027, oavsett om du lånar 2 000 kronor eller 200 000 kronor. Gränsen på 596 kr är ett fast belopp som inte beror på lånebeloppet.

Ändras avgiften på ett lån som jag redan har?

Nej, uppläggningsavgiften tas ut en gång när lånet startar och påverkas inte av senare höjningar av prisbasbeloppet. Höjningen till 596 kr gäller bara nya lån från och med den 1 januari 2027.

Hur hänger räntetaket ihop med prisbasbeloppet?

Räntetaket har ingen koppling till prisbasbeloppet. Räntan på ett lån till en privatperson får vara högst referensräntan plus 20 procentenheter. Riksbanken bestämmer en ny referensränta för varje kalenderhalvår.

Finns det lån helt utan uppläggningsavgift?

Flera långivare tar inte ut någon uppläggningsavgift alls. Beloppet 596 kr är bara den högsta tillåtna avgiften. Ett lån utan avgift gör störst skillnad när lånebeloppet är litet och löptiden kort.

När räknas prisbasbeloppet för 2028 fram?

SCB räknar fram prisbasbeloppet för 2028 utifrån konsumentprisindex för juni 2027. Därefter fastställer regeringen beloppet, som ger ett nytt tak för uppläggningsavgiften för lån som tas från och med den 1 januari 2028.