Regeringen vill höja bolånetaket

Många svenskar tar blancolån med höga räntor för att ha råd till kontantinsatsen för bolån, och tyvärr hamnar en del i en skuldfälla som blir svår att återhämta sig från. För att tackla detta planerar regeringen att höja det maximala beloppet för bolån, det så kallade bolånetaket, från 85 till 90 procent.

Flera åtgärder för att åtgärda ekonomiska problem finns med i regeringens plan

Förutom det sänkta bolånetaket föreslår regeringen även att minska ränteavdragen för blancolån, där målet är att avskaffa avdragen helt från och med 1 januari 2026. Experternas åsikter om förslagen är dock blandade, samt att flera av dem är skeptiska och anser att åtgärderna är för små och bristfälliga.

De flesta anser nämligen att fokus bör ligga på amorteringskraven istället. Regeringen har förvisso påbörjat en översyn av dessa också, och resultatet av denna utredning förväntas vara klart senast i oktober 2024.

Blancolån är förekommer flitigt på bostadsmarknaden

Blancolån eller privatlån blir allt vanligare i takt med de allt högre bostadspriserna. Införandet av ett bolånetak på 85 procent av bostadens värde år 2010 syftade till att köpare skulle använda egna medel för att täcka kontantinsatsen.

Men på grund av de kraftiga prisökningarna har allt fler förstagångsköpare tvingats ta blancolån för att ha råd med kontantinsatsen. Det har också blivit en slags informell praxis att ta ett extra lån för att ”toppa upp” bolånet.

Under de senaste tio åren har blancolånen faktiskt ökat med 100 miljarder kr, samtidigt som unga kvinnors skulder hos Kronofogden har fördubblats. Ett privatlån behöver dock inte alltid vara en dålig affär, och om du har en ordnad ekonomi med fast inkomst kan du ofta få en relativt låg ränta på lånet. Du kan också återbetala de flesta lån snabbare om du önskar det.

Vår analys

Höjningen av bolånetaket har både för- och nackdelar. Först och främst kan det underlätta för fler att köpa bostad och minska användningen av dyrare blancolån, men samtidigt finns det risker för ökad skuldsättning och överhettning på bostadsmarknaden.

Enligt SCB har antalet år det tar att tjäna ihop till en bostadsrätt fördubblats i Västra Götaland mellan 2011 och 2020. Under 2010-talet ökade också bostadspriserna kraftigt, medan inkomsterna inte hängde med. Att regeringen nu tittar på olika åtgärder är givetvis tacksamt att se. Vill du ta del av deras utredning kan du läsa följande sida på regeringen.se.